CR HOPPNING I MARIESTAD 25/4-10

KLICKA PÅ BILDERNA SÅ BLIR DOM STÖRRE.


























HOPPNING PÅ KYRKOBACKA STALL&RIDHUS.

KLICKA PÅ BILDERNA SÅ BLIR DOM STÖRRE.


















Framme i kyrkobacka.

dsc00157 (MMS)

Framme i kyrkobacka.


TILL HELGEN ÅKER VI IGEN.


PÅ LÖRDAG ÅKER VI TILL LIDKÖPING OCH HOPPAR.PÅ SÖNDAG HOPPAR JENNY I MARIESTAD.SEDAN BLIR DET KM I MARIESTAD OCH LOKAL TÄVLING I BREMMHULT I MAJ. JUNI ÄR LOKAL I MÖLLTORP OCH BOLLEBYGD PLANERADE.





Holmgren Fiskar Fett!!!


DAGENS FISKE.

DET BLEV INGEN FISK IDAG,INTE ENS ETT ENDA NAFS.DET VERKAR SOM ATT FISKEN INTE VILLE FÖLJA MED HEM MEN SÅ KAN DET VARA PÅ VÄTTERN IBLAND.DET VERKAR SOM ATT BÅTARNA PÅ VÄNERN HAR FISKAT BÄTTRE IAF VAD JAG HAR HÖRT.DET ÄR NOG IDÉ ATT ÅKA TILL LAXHALL NÄSTA GÅNG.



Hemgång.

dsc00156 (MMS)

Hemgång å ingen fisk.Så kan det va ibland


Fortfarande ingen fisk. Vad är detta?

dsc00155 (MMS)

Fortfarande ingen fisk. Vad är detta?


Ingen firre än men fint väder

dsc00154 (MMS)

Ingen firre än men fint väder


Guppar lite

dsc00153 (MMS)

Guppar lite


Nu är det dax.

dsc00152 (MMS)

Nu är det dax.


ÄNTLIGEN DAX FÖR FISKE.

I MORGON BLIR DET EN TUR PÅ VÄTTERN.VÄDRET VERKAR BLI BRA MED C.A 4METER/S VILKET ÄR GANSKA LAGOM.FÅR SE OM DET GÅR ETT LURA NÅGON FIRRE.






Vi får se om jordgubbsplantorna klarar sig.

dsc00151 (MMS)

Vi får se om jordgubbsplantorna klarar sig.


MÖLLTORP

I MORGON ÅKER VI TILL MÖLLTORP OCH HOPPAR ETT PAR RUNDOR PÅ DERAS TRÄNINGSHOPPNING.BÅDE JENNY OCH JOLITA BEHÖVER TRÄNA MER KONSTATERADE VI I KARLSKOGA.




LOKAL HOPPTAVLING I KARLSKOGA.

Klicka på bilderna så blir dom större.


Hemma igen efter 25 mil och 3 klasser. Nu ...

dsc00148 (MMS)

Hemma igen efter 25 mil och 3 klasser. Nu blir det vila sen mölltorp på måndag.


Vi kollar banan. Ser bra ut

dsc00147 (MMS)

Vi kollar banan. Ser bra ut


04.30 kaffe. Snart dax att åka.

dsc00146 (MMS)

04.30 kaffe. Snart dax att åka.


Allt är klart för lördagens resa.

dsc00145 (MMS)

Allt är klart för lördagens resa.


Orkar inte handtvätta.

dsc00144 (MMS)

Orkar inte handtvätta.


FAKTA OM HUGGORM.

DET ÄR DAX ATT KOLLA ÖVER HAGARNA EFTER HUGGORM OCH PLOCKA BORT DOM OM NÖDVÄNDIGT.ANVÄND EN PLOCKARE MED LÅNGT SKAFT OCH EN PLASTHINK MED LOCK.FÖRSÖK ATT LOKALISERA OM ORMEN UTAN ATT DÖDA DEN.

Huggorm


Vipera berus
Huggorm
De flesta huggormar har ett brett platt huvud, vertikalställd pupill och tydligt markerat mörkt sicksackband längs ryggen. I sällsynta fall kan ryggteckningen utgöras av ett rakt band, vara uppbruten i fristående trekantiga fläckar, vara svagt utvecklat eller till och med saknas helt.
Vuxna huggormar blir vanligen upp till 65 cm, men enstaka exemplar på drygt 100 cm har påträffats i Sverige. Honan blir ofta större än hanen. Många hanar är mycket kontrastrikt tecknade och ofta ljust grå med intensiv svart teckning. Även helt svarta individer kan lokalt vara vanliga. Honor är som regel brun- eller rödaktiga med mörkare brun teckning.
Svartfärgad huggorm.

Vanor


Huggormarna lämnar vinterboningen i mars-april. Det är vid denna tid som man ibland kan se dem i nystan. De är oftast slöa, hugger inte gärna och intar inte någon föda, vilket de gör först efter parningstiden. Under våren tillbringar de 3-4 veckor med att sola och hålla en hög kroppsvärme. Efter denna period ömsar hanarna skinn och därefter vidtar fortplantningsperioden. Först därefter vandrar de till sina egentliga näringsrevir, där de i regel lever ensamma. Huggormar är skickliga klättrare och simmare.

Fortplantning


Parningstiden infaller i april-maj på vinterlokalen eller i dess närhet. Födslarna brukar vanligtvis äga rum i augusti-september. Honan föder 4-20 ungar, och de är då 12-23 centimeter långa. Hanen blir könsmogen vid 3½-4 års ålder, medan honan blir det vid 4-6 år.
Normalfärgad huggorm.

Gift


Bytet dödas med giftet, som injiceras med ett snabbt hugg. Giftet är mycket verksamt. Blödningar och lokala vävnadsskador är det dominerande inslaget i de förgiftningssymptom som huggormars gifter ger upphov till. Många faktorer påverkar giftets toxicitet såsom ormens ålder, storlek och kondition. Giftmängden ökar ju längre tid som förflutit från närmast föregående utdelat bett. Bettet kan även för människan få allvarliga följder.

Läs mer:
Giftinformationscentralen (GIC)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Giftinformationscentralen, huggormsbettlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Förekomst


Huggormar finns hela landet, utom längst upp i norr. Som regel ser man fler huggormar i skärgårdar än på andra ställen. Det kan bero på att de är lättare att hitta i det skoglösa landskapet. Tillgången på åker- och ängssork, som är huggormens huvudsakliga föda, spelar även säkert stor roll. Båda sorkarterna finns nämligen i skärgårdarna, och konkurrensen om dessa bytesdjur är mindre eftersom framför allt grävling och katt saknas, men även ormvråk och tornfalk är ovanliga. Många ormar på fastlandet avlivadess tyvärr också av människan, framför allt på vårarna då de är långsamma och slöa. Men kom ihåg att alla svenska ormar är numera fridlysta!
Ormar på tomten

Viktig information


Kontakta alltid sjukhus eller vårdcentral om du blivit biten av en orm. Särskild allvarligt är det: - vid allmänpåverkan som blekhet, matthet, kallsvett, kräkningar, yrsel, snabb svag puls, sänkt medvetandegrad - vid stark svullnad - vid bett på kropp eller huvudet - då ett barn eller äldre person blivit biten

Giftinformationscentralen (GIC) informerar och ger råd om förgiftningar och ormbett. Den kan nås dygnet runt på telefon 08-331 231 eller via 112.

Äsping


Med äsping menas antingen huggorm med rödbrun grundfärg, i regel honor, eller unge av huggorm. NB Äsping, i betydelsen rödbrun huggorm, klassificerades av Linné som en egen art.

Namnförklaring


Namnen på huggorm från det latinska namnet vipera som just betyder huggorm.

Systematik

:
Rike: Animalia
Stam: Chordata
Klass: Reptilia
Ordning: Squamata
Familj: Viperidae
Släkte: Vipera
Systematik
Författare och foto Lars-Åke Janzon, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseet

Litteraturtips:
Ahlén, I., Andrén, C. & Nilson, G., 1995, Sveriges grodor, ödlor och ormar.(Uppsala/Stockholm)
Arnold, E. N. & Burton, J. A., 1978, Reptiler och amfibier i Europa. (Stockholm) Curry-Lindahl, K., 1988, Däggdjur, groddjur & kräldjur. (Stockholm)
Edström, A., 1988, Djurens gifter. (Lund)
Ursing, B., 1956, Fiskar: kräldjur/ groddjur / fiskar. (Stockholm)

 

Sidan senast uppdaterad:
2009-07-22




Det märks att det inte är tvättat sens nov...

dsc00143 (MMS)

Det märks att det inte är tvättat sens november. Nu börjar det likna en vagn.


RSS 2.0